Den här bilden med skuggorna dök upp på facebook, en gammal lärare till mig hade lagt upp den och menade på att man ska se själen istället för utsidan på folk. Men i samma veva kom texten under bilden upp, en kollega bjöd på den. Superfin text men tillsammans med den bilden blir den nästan lite sorglig. Tänk att Kvinnan och gubben kanske har varit dessa skuggor en gång, att de dansat sig fram och varit lätta och smäckra. Idag är de grå och skrynkliga, personen som de en gång var finns inte längre. De som tog sig till framtiden var dessa, säkert fyllda med lärdomar och visdom men inte lika dansanta som de en gång var.