Jag är van att leva Kollektivliv och jag är bra på att leva det kollektiva livet. Visst är jag lite stökig av mig och lämnar saker framme här och där men i det stora hela sköter jag det bra. Nu har mina sambos lämnat mig för helgen och jag lever singelliv igen. Nu ekar det tomt i den stora lägenheten, vardagsrummet står mest och dammar och det vanliga surret i bakgrunden har jag fått byta ut mot musik. Även om jag saknar mina sambos kan jag inte låta bli att tycka att det ska bli mysigt att spendera helgen i sällskap av mig själv och Mormor.

Det blir en lugn och skön helg, mycket godis och mycket film.
Och vad passar bättre än det såhär i höstmörkret?

Hösten skulle vara lång och trist om det inte fanns saker inplanerade.
Nu har jag något att se fram emot, ända fram till jul.

Min dator valde lägligt nog att ge upp, hårddisken hade sett sitt och jag förstår att den var trött. Den hade ju trots allt tjänat mig i sex år och gjort det med bravur. Jag fick helt enkelt ta en tur ut till en butik och införskaffa mig en ny dator. Den här gången blev det en mindre och nättare dator som jag hoppas lever minst lika länge som min förra.

Jag kan inte få nog nu, glass, godis och bullar, stora mängder och helst istället för mat. Sockerberoende tänker ni då.. men ikke!

Allt detta frossande är förstås sympatifross, sympati för Mormor som löper och inte har samma möjlighet som mig att trycka i sig sötsaker jämt.

Det tycker jag är en anledning nog.

...säger hon och glufsar vidare.

På sju dagar har jag avverkat 38 avsnitt av Sons of anarchy. På sju dagar har många andra saker hamnat åt sidan och mitt huvud har bestått av endast en sak... Min älskling. Vi har gått igenom mycket, vi har skrattat och gråtit tillsammans, vi har kämpat, slagits och bråkat. Ibland har jag hatat honom och ibland har jag inte kunnat få nog av honom. Han är kriminell, min nya kärlek, han har tjej och en son, han har en till son på väg. Men vad gör det? För jag är kär, fullständigt såld...

"mama im in love with a criminal"

Idag har jag äntligen fått chansen att byta ut Mormors foder. Hon har som sagt haft problem med både aptiten, pälsen och tassarna. Jag hoppas på en förändring nu när hon får återgå till Klassfoder. Hon åt det sitt första år och mådde bra på det, så nu ger jag det en chans till.

Håll tummarna.

Ikväll hittade vi en fin liten gräsplätt, lagom inhägnat med lagom störningar. Av en slump har vi kommit in på apporteringsträning. Inget avancerat, bara på lek, men det tar sig. Mormor börjar tycka att det är roligt.. i alla fall 5 minuter åt gången. Dock är det dags att byta ut apportbollen, insåg ikväll att den hängt med länge nog. Sedan Mormor var tolv veckor för att vara mer exakt. Den hade en gul svans en gång i tiden, den hade även en fin och glänsande päls som nu bytts ut mot nåt geggigt, trasigt och minst sagt äckligt.

..kan inte vänta tills jag får gå loss på leksakerna i zoobutiken!

Vinäger + en droppe diskmedel för ytspänningen.

Idag för ett år sedan satt jag i Stockholm, på Lidingö. Solen stekte riktigt varmt och jag hade precis varit ute och smuttat på en cigarett. Jag hade flyttat till Sundsvall och mina två stora mål i livet var att våga gå ett öppenklasspår med Mormor och att få sålt lägenheten i S-vall för att så fort som möjligt kunna flytta tillbaka till U-sala och börja jobba igen. Mormor var strax över två år och idag för ett år sedan var första gången hon sa ifrån åt en annan hund.

Idag i år har jag jobbat hela dagen, tog en lång sväng med Mormor i blåsten, släppte lös henne på en bensträckare och pratade av mig med en vän. Målen är uppnådda och cigaretterna varken finns eller behövs i mitt liv längre. Mormors tillsägelser har ökat, minskat, ökat för att sedan minskat igen. Det enda som är sig likt, det är att jag sitter och skriver i min blogg och att dom där äckliga sniglarna fortfarande envisas med att befinna sig på vägarna där jag ska gå.

Idag är det ett år sedan jag startade just den här bloggen.
Det är skönt att kunna gå tillbaka och se hur långt vi kommit, både Mormor och jag.

Jag brukar sällan ha ingenting att säga, jag brukar ha huvudet fullt av tankar, ideér och bilder. Men nu går det trögt, jag är hög på livet och i extas hela dagarna så det blir tyvärr inget över till bloggen. Jag tar en paus, om det så blir en timme eller några dagar så tar jag en paus.

Återkommer när jag har något att komma med.

Jag brukar sällan ha ingenting att säga, jag brukar ha huvudet fullt av tankar, ideér och bilder. Men nu går det trögt, jag är hög på livet och i extas hela dagarna så det blir tyvärr inget över till bloggen. Jag tar en paus, om det så blir en timme eller några dagar så tar jag en paus.

Återkommer när jag har något att komma med.

En kräftskiva, ett par glas vin, ett toabesök och vips så blev man av med telefonen. Min älskade iphone gjorde en djupdykning, rakt ner i toastolen. Det är förstås inte första gången som något sådant händer min telefon och jag känner mig bra nog för att vara klok att skaffa en ordentlig drulleförsäkring. Så.. jag tror att det ska ordna sig med det här.

Det tråkiga är bara att jag hade några otroligt viktiga wordfuedmatcher igång.
Synd att lixom inte kunna spela klart dom...

Jag är inte bortskämd med att lyckas med Mormors träning, vi vill allt som oftast så olika saker och vi har lika lätt att tappa fokus båda två. Jag har svårt att hitta triggers och "motivationsökare" till Mormor men idag gick det vägen.

Efter att tagit "sovmorgon" till 08:00 tog vi en lång promenad till en perfekt inhägnad grusplan som vi brukade träna på förut. Jag försöker slipa på ingångar och fritt följ, bara för att träna något, inte i tävlingssynpunkt men det är svårare med detaljerna än jag trott. Trots olika viljor och i vissa stunder bristande entusiasm gick det rätt bra. Vi tränade även platsliggning och hon blir bättre och bättre på det, tveksamt dock om hon skulle fixa det med störning?

När jag tränar Mormor på de mest grundläggande som fotgående och "sitt, stanna kvar" känns det som att vi får gå tillbaka på valpnivå. Jag har alltid avskytt den typen av träning men nu har jag gett mig tusan på att hon ska lära sig nånting mer användbart än bara cirkuskonster.