Stort steg.

Litet steg för mänskligheten, stort steg för Sussie.

Jag har bestämt mig för att Mormor, sen i fredags får sova på sin bädd, inte i min säng. Självklart är det ångestladdat och jag saknar att ha henne intill mig i sängen. Men jag behöver också detta. När hon sover i sängen sover hon PÅ mig hela natten, sover hon (mot förmodan) inte på mig så sover hon på ett sådant sätt att jag inte kan sova. Jag tillhör de mesigare hundägarna och kan inte putta henne åt sidan. Nu sover jag däremot bra.

Jag tog en diskussion med mig själv och kom fram till att:

Eftesom att jag lägger ned hela min vakna tid på Mormor,
kan jag med gott samvete få sova ordentligt på nätterna, utan henne i sängen.

...bara det att det där dåliga samvetet kommer ändå krypandes när det vankas sovdags.

Men hon är tapper, min ängel.


1:a advent


Idag är det kyligt i Uppsala, täckbyxor är ett måste på långpromenaderna.
Men jag gillar känslan av kyla som biter tag i kinderna, det har varit en bra kyla idag.

Efter att jag vinkat av ännu ett tåg som än en gång går långt bort tog jag en promenad med Mormor, sen bar det av till Kusin. Där var det julstämning till tusen... Granen stod framme, julstjärnan var tänd, strumporna upphängda, julmusiken strömmade och i köket satt dom, dom fantastiska och byggde pepparkakshus. Och vad ska man säga? Det var ruggigt hemtrevligt.

Jag gjorde hjärtan och blev bjuden på glögg.

Tyvärr fick jag en tung känsla som jag inte kunde ta på när jag var där, men ikväll slog det mig: Det var så hemtrevligt, så hemtrevligt att jag fick hemlängtan. Jag kände en saknad och insåg att jag inte kommer att få träffa hela min familj till jul. Jag kommer inte att träffa alla först nästa år. Nästa år känns långt bort.

men... "Just idag är jag stark, just idag mår jag bra"

Lediga dagar.

För tre veckor sedan levde jag ett ledigt liv, vardagar blev helger och helger blev vardagar. Jag tog var dag för vad den var och vaknade vilken tid jag ville. Jag tog långa promenader och spenderade timmar efter timmar på saker jag njöt av.

Nu har jag börjat jobba igen, jag uppskattar sktruturen i vardagen och jag trivs att ha ett jobb att gå till. Men fritiden räcker inte riktigt till, jag skulle vilja ha ett par timmar extra/dygn.

Eftersom att jag jobbar på lördag kommer jag att vara ledig imorgon. Men eftersom att jag jobbar övriga dagar under veckan och helgen måste jag hinna med allt annat imorgon. Så imorgon blir det till att ringa samtal, boka läkarbesök, fixa håret (nej, får inte göra det på arbetstid) och fixa naglarna (en gåva ifrån en vän). Dessutom ska jag klämma in lite städning, hundtid, matshopping, matlagning och träning.


Lediga dagar är inte längre lediga dagar när man jobbar.



Kallt ute, varmt inne.





Om Mormor själv får bestämma

.

Livet genom facebook.


Facebook, vilket evigt mysterium...
Ska vår sociala status ske genom facebook?
Ska facebook vara ett sätt att nå ut diskret?

Ett sätt att visa, fast inte.

Jag är inte en sån liten människa trots allt.

Jag är bra.

PUSS.



Helgen









Fredag - Nattpromenad i Uppsala, "stad i ljus"







Lördag - middag i trevligt sällskap.

Snabbt hej.

 

Ett smakprov på vad som komma skall.

Jag kommer att berätta mer om helgen som varit men tröttheten har tagit över för nu.

 


Det går bra nu..

Nu har halva arbetsveckan passerat, på jobbet känns det som jag varit i minst tre månader. Allt fungerar som vanligt och jag har fått igång klipptakten, chefen verkar nöjd och jag har klipperiet i mig fortfarande.

Jag är trött på kvällarna, ja. Men allt känns bra, jag har ett strukturerat liv, jag vet vad jag ska göra varje dag och jag har börjat använda min almanacka igen. Det har sällan känts så bra att jobba som nu, dagarna går dessutom snabbt. Det enda jag inte hinner/orkar nu är Mormor men hon ska få tid hon också, jag har ju bara jobbat i tre dagar än, måste bli liite mer van innan jag orar med långa promenader och hundträning på kvällarna. Jag ger det max en dag till, sen MÅSTE hon få jobba.

Nu saknar vi ljusa kvällar och skog runt hörnet.

...kompis, det går bra nu.

Kvällstankar

Jag känner mig sällan missnöjd. Jag tycker om mitt liv och jag ser fram emot varje ny dag. Jag tänker positivt och jag bryr mig om. Jag lever (ofta) för stunden och när jag inte gör det så är jag uppe i det blå - big time. Jag älskar att drömma och jag njuter av dom små sakerna.

Jag tycker att jag lever bra.
fast det räcker med choklad nu. ;)

Nya jobbet.

Jag har inte mycket att säga, jag är mest bara trött.
Det går bra på nya jobbet men jag har glömt bort känslan av hår som kittlas när dom sticker sig fast i tröjan. Dagarna går ganska fort och det känns inte som en enda stor pest att jobba. Jag hade värre förväntningar, trodde att jag skulle tycka att det var jobbigare än vad det är.

Ännu en låt, i brist på annat...


Dag ett.


fotafolk

Då var dag ett på nya jobbet avklarad.
Ett jobb som alla andra..

Godnatt!

saknar ord.


släppa allt.

Nu är det snart dags att lämna Sundsvall och det är med splittrade känslor jag åker tillbaka till Uppsala.

Veckan i Västernorrland har varit händelserik och givande, jag har njutit till fullo av min sista lediga vecka. Nu drar allvaret igång igen, jobba och leva det liv som vuxna människor i regel gör. Nu är det "färdilekt" och även jag ska börja stiga upp i tid och gå till jobbet.

Jag ser fram emot att komma hem och lägga mig i min egna säng med min älskade hund. Jag längtar tills jag får träffa kusin och bara surra. Jag vill lägga en pärlplatta med sambon och jag vill springa ner på Ica och köpa något bara för att jag känner för det.

Jag vill inte lämna lugnet i Sundsvall. Jag vill inte börja dagen utan att prata med folket runt det blåa köksbordet. Jag vill inte släppa allt och alla här för ett tag igen. Jag trivs vid havet.

Status uppdatering.

Igår var jag på besök hos Mormor på pensionatet. Hon har charmat hela personalstyrken och flera hundar. Hon hade träffat och lekt med en gammal schäfertik, tydligen hade schäfern blivit så till sig och lycklig som dom inte sett henne förr. Hon blev riktigt förtjust i lilla frökenmormor.

Personalen hade även släppt in henne till ca 10 st tikar i blandad storlek, mest lite mindre hundar dock. Man kan ju tro att Mormor skulle ställa allt på ända i ett sånt rum, leka galet och framkalla en busvåg utan dess like. Men inte... hon gnällde och ville ut därifrån, personalen släppte ut henne och hon sprang direkt till sin bur och la sig i fotöljen. Hon trivs i sitt rum.

Jag skulle ta med Mormor på en skogspromenad var det sagt. Dock hann vi bara gå 30 meter innan hon tvärvände och sprang ner till bilen, efter en inkallning fick jag tillbaka henne, dock bara för 3 sekunder. Sen sprang hon ner till bilen igen, sen in på en gård och skrapade på deras dörr. Det var bara för mig att ge upp, fröken ville inte studsa runt i djupsnön i skogen, hon ville hellre sitta i bilen och mysa. Det blev en tur på stan och in på närmsta djuraffär, köpa några ben och sen åka till dagis och mysa i fotöljen igen. Jag satt med henne där ett tag innan jag lämnade henne igen. Nu kommer jag inte att träffa henne först på söndag men det ska nog gå bra.

Hon verkar trivas, tack och lov.

comeback.

Efter förmiddagens minst sagt tråkiga besked bestämde jag mig för att släppa allt för nu och tänka på annat. Jag är ju trots allt i Sundsvall och vill njuta av min sista lediga vecka.

Istället gick jag ut och, som den äkta norrlänning jag är njöt jag av det vita pudret som föll ner ifrån himlen. För i vanliga fall, när det inte ligger ett eventuellt spårchampionat på spel gillar jag faktiskt snön. Jag tittade på fåglar av alla de slag, de åt flitigt ur fågelbordet på gården. Det som är allra finast är ju ändå att se domherrarna göra comeback för vintern. Jag lekte med kameran för att försöka få till minst en fin vinterbild och sen blev det kallt om tårna (gummistövlar och nylonstrumpbyxor är inte att rekommendera i snön).

Efter en kopp the, trevligt sällskap och värmen ifrån kaminen var jag varm på nytt.

Kvällen spenderades i fotbollens tecken.


Jag fick inte till något besök hos Mormor på dagiset idag, snön hade vräkt ner och jag sov lite för länge. Besöket får läggas in imorgon, då ska jag pussa och gosa på lillfisen. Jag saknar henne otroligt mycket.


Varannan dag

Måndag var en tung dag.
Tisdag var den bästa dagen.
Idag är det onsdag och än så länge ser det mörkt ut.

Blev väckt av ett samtal ifrån min blivande chef:

Chefen: Kan du jobba istället för en tjej den 22 december, hon vill hem till familjen i Kalix och måste åka hem då.
Jag: Javisst, hur är det sagt att jag ska jobba kring jul?
Chefen: Fram till fredag den 23 december, sen är du ledig till måndag.
Jag: Okej? Då hinner jag knappt hem så måste jag vända tillbaka, kan jag inte få någon dag extra?
Chefen: Njaa, max en dag till isåfall, det är så många som är lediga kring jul.

Till historien hör att jag har en tågresa på 13 timmar innan jag är hemma. Ska jag åka hem efter 18 på torsdag (23:dje), så kommer jag vara hemma julaftonsmorgon kring 06:00. För att då inte vara helst slut på måndag bör jag åka hem nattåget den 25:e. Det innebär att jag har ca. 36 timmar hemma i Norrbotten. Själva resan till och från tar 26 timmar. Grattis Sussie!

Nyår får jag "endast" jobba halvdag och sen fira nyår hemma med Mormor, själv i lägenheten.


Dessutom vräker snön ner i Sundsvall, detta innebär förstås att spåret blir inställt och vi får vänta till nästa vår med att jobba för championatet.

Idag är ingen rolig dag...

TVÅ ETTOR!

Förväntningarna var låga men ack så fel man kan ha.
FrökenMormor gjorde det igen och hon gjorde det med bravur:

42 poäng av 42 möjliga!

Nu jobbar jag på att vi slipper snökaoset så att vi kan gå ett spår till den här veckan.


Stolt Mormor i Sundsvalls skogar.


Är det is på vattnet får matte vara snäll och krossa det,
en spårklippa är värd det och mycket mer.


VARNING utfärdat till alla skogspromenerare på Södermalm.
Gå inte på ramperna, där är det ruggigt halt.
Både hund och Matte drog en isdans var på dessa.


Lek bed bästa Undra.

Jag kan även tillägga att Mormor trivs på dagis, hon sprang raka vägen in till sin box efter ett par timmar i skogen. Fotöljen som pryder hennes rum har hon knappt klivit ur. Hon har det bra och det värmer i matte-hjärtat.

Imorgon får hon en paus från dagis igen, då ska vi mysa runt på Alnön.


Kaos och tävling.

Att jag tycker att min hund är en gud, det är ju ingen nyhet. Jag tycker att hon är den mest kompletta individ som någonsin existerat. Visst, brister finns, men dom står jag för, dessa brister är mina i grunden.

Efter att vi blev av med den påtänkta hundvakten bestämdes det igår att Mormor skulle få bo hos Bella & Oliver, hon skulle vara där veckan ut och få hänga och mysa, var det tänkt. Mormor tyckte dock att det där med att mysa, det var att ta i. "Bor man med en annan hund så ska man busa, 24-7, det är bara att passa på". Som ni säkert förstår, så fungerar det inte alltid så, det blir ruggigt påfrestande och Mormor, Oliver och resterande hushållet fick förstås väldigt svårt att slappna av.

Mormor fick helt enkelt byta hem för natten, hon har sovit på pensionat och snart ska jag hämta upp henne för ett ÖK i viltspår. Dock har jag inga som helst förväntningar på dagens tävling, hon är stressad, upp i varv och orolig. Det är ingen bra grund för tävlandet. Idag räknar jag med andra ord att bli nollad.

Men håll gärna tummarna för oss iallafall.


AKUT!

Hundvakt sökes till Mormor!

I Sundsvall, under veckan. Jag kan ha henne på dagarna, det är bara kvällar och nätter som jag behöver hundvakt! Det är verkligen akut!

Kolla med alla vänner och bekanta!


Auf Wiedersehen

Om sådär 1,5 timmar går tåget till Sundsvall. Då tar jag ryggsäcken på ryggen, hunden i handen och spenderar den närmaste veckan i goda vänners sällskap. Mormor ska få tävla, förhoppningsvis fler än en gång. Och går allt vägen kommer vi tillbaka till Uppsala som Champions, tvivlar dock efter Mormors senaste uppvisning i skogen. ;P

Den kommande veckan får bli som en semestervecka, ifrån Uppsala och jobbsökandet här. Nästa vecka börjar jag jobba och blir lite mer seriös. Då ska det börjas lagas middag på kvällarna, matlådor ska vara redo och jag kommer att följa ett schema för första gånger på drygt ett kvartal.

Har ni tur(?) så har jag lust att skriva i bloggen, kanske uppdatera med någon bild. Annars får ni hålla er till tåls en vecka.

Men håll för guds skull alla tassar och tår för att det går vägen i skogen!


Senaste 24 timmarna i bilder.


Uppsala brinner, det gör jag med.

 

Inspiration.

 

Hundpromenad, 2 timmar. (Gick vilse)

Tokhunden, min kärlek.

 

Fredagsmiddag med sambon.


tidig.

Nu är jag fixad till tusen, så bilderna må bli snygga. Frukosten är svald och kläderna är på, nu väntar en promenad i stormen med Mormor, sen fotografering och schemaläggning. Vi ska fotas 10:30 och jag är klar!

Det är skönt att börja vakna tidigt igen.

Effektiviteten själv.

Har man tid att jobba, träna, basta, umgås, sova, baka två kakor, göra hundgodis, bygga två stora pärlplattor, diska, städa, träna hunden och skriva tre inlägg i bloggen på en dag.. då har man mycket tid och energi över. Och klockan är bara NIO, tänkte hinna med att rensa i alla papper ikväll också.

Ibland känner man sig allt effektiv. Hoppas inte att ni andra känner er allt för lata nu, det är inte min mening.

Imorgon kommer lite bilder ifrån Halloween

frisör igen.


Projektarbete på skolan i Umeå, lillsyrran på bilden.

Då var jobbet mitt, verkar det som?

Idag när jag var på jobbet sa chefen att hon skulle höra av sig imorgon, hon skulle ha en tjej till på provjobb under dagen. Nu, ikväll ringde hon och sa: "Vi ska fotograferas på salongen imorgon, jag skulle vilja att du är med" & "Det är färgkurs imorgon kväll, kan du följa vore det bra". -Okej!?

...så jag tror att jag är med jobb igen.

Plånboken säger: Tjing!
Fritiden säger: Buhuuu!


Eviga diskussioner.

Efter en timmes jobb, träning, bastu och lunch med kusinen behövde jag en vilopaus. Tröttheten låg i luften i fyran och jag somnade som en stock med Mormor under armen.

35 minuter senare vaknade jag av ett samtal, storasyster ringde och vi surrade lite, under hela samtalet låg Mormor kvar i sängen.

För att pigga upp huvudet tänkte jag: ut på långpromenad, en rask sådan med massor av lek. Tog på mig jackan, fyllde på fickan med godis, stövlar på och kopplet i hand. Vid det här laget brukar Mormor stå och "stretcha" och vara redo. Jag fick ropa, skrammla med kopplet och tillslut gå in i rummet och lyfta ner fröken ur sängen. Nu ska vi ut!

Väl ute regnade det förstås, Mormors kropp sjönk ihop, huvudet sänktes och ögonen vädjade; "snälla matte, jag vill inte". Och vem kan säga nej till dom ögonen? -inte jag iallafall! Så vi gick in och bakade istället.

var tog jag vägen?

Vaknade, dansade, promenerade med Mormor, log för mig själv, provjobbade, tröttnade, orkade inte, låste in mig, gav upp.

Motivationsnivån ligger på botten, tar jag det här jobbet (vilket jag måste), går jag emot allt Frisör-Sussie står för. Känner mig som en bov. Okej, happy saturdays, here I come!

Nedräkning.

Nu är det precis två månader kvar tills jag vaknar upp och inser att... javisst! 2011 har anlänt med pompa och ståt!
Känner jag mig själv rätt kommer jag att ha en lätt huvudvärk och den kommer inte att släppa på hela dagen. Jag kommer vilja äta gårdagens rester och ligga i en soffa och helst blunda och skvallra om gårdagen i goda vänners sällskap.

2011 ska bli mitt år, 2011 är mitt mål.

nedräkningen har börjat...

måndagsrehab.


En promenad på 2 timmar, ett samtal med bästa kusinen, en hundträff och solen i Uppsala. Det har gjort min dag. Josefine har visat mig nya vägar att gå med Mormor, ett område med stoora öppna ytor och en massa inhägnader. Bara en bit ifrån allt det där finns dessutom en rastgård för hundar, där träffade Mormor två valpar på 6 månader. Marken är geggig och efter ett tag med bus och brottning var frökens huvud beige till färgen, resten av kroppen var grå. Väl hemma fick hon "avnjuta" ett bad innan hon somnade som en stock framför dörren. Där ligger hon kvar än.

Själv ska jag förbereda mig mentalt på att provjobba imorgon. Vill jag ha jobbet? -Nej. Men det är ett jobb iallafall.


Samtalet

Jag blev just väckt av ett telefonsamtal, ett samtal som värmde mer än den hetaste sommardagen.


Tusen tack Malin!



RSS 2.0