Puttes bilder.
Jag har sagt det förr och jag säger det igen..
Han är en fantastisk fotograf den där Patrik.
Boken om Sussie.
Jag har länge sagt att mitt liv skulle bli en spännande bok, en rolig och kaotisk bok.
Jag pratar med mina vänner dagligen, de skrattar och förundras över mina vakna och sovande timmar.
Min syster är på besök och vi pratar, vi pratar och skrattar och upplever konstiga saker.
Jag tror att jag ska börja skriva, bara för min skull.
Jag vet var jag ska börja men vet fortfarande inte var jag ska sluta, det återstår att se.
Men jag är nyfiken, nyfiken som få.
Allt man ser.
Det krävs inte mycket för att roa mig, som här... En "rökning förbjudet-skylt" och folk, ca fem pers, stod där och rökte i lugn och ro. Innan jag hade slutat le för mig själv och kommit på att jag skulle fota hade folket skingrat sig och kvar stod dessa. Dessa två får stå för min morgonhumor, låg och inte särskilt kul. Men det gav mig dagens första leende! ;)
Matrix World Tour.
Fysiskt sett har jag varit tillbaka i Sverige sedan tosdags men huvudet har varit någon annanstans. Matrix bjöd på visningar, modeller och frisörer av bästa slag. Inspirationsnivån ligger på topp och MWT imponerade. Förutom visningar och inspiration bjöds det på massor av mat, trevligt sällskap och långa nätter av dans.
Tusen tack till Matrix och chefen som bjöd på denna oförglömliga resa.
Avrundar.
Det kunde inte komma en mer läglig dag att lämna landet.
Grått ute, grått inne, grått i hjärta, grått i sinne..
Nädå, så illa är det inte, men det är fantastiskt kallt ute och solen verkar ha gått i ide.
Hunden är avarbetad efter ett svårt spår i becksvart skog, morgonen bjöd på en lång promenad i frisk (läs; FRISK) luft och Mormors alla grejer ligger färdigt utplacerade i veckans barnvakts lägenhet.
Nu drar jag till varmare breddgrader, kommer hem aningen brunare, aningen piggare och aningen klokare!
Like peas in a pod...
Jag har sagt det förr och jag säger det igen.
Bara måste.
...få dela med mig av denna bild. Visst kan barn vara helt okej ändå.
Spårteam.
Patrik Kroon, vår vän med Manchester terrierna Akira och Soya är en hejdundrande fotograf och här kommer några bilder som han tog när vi var och spårade sist..
Sundsvall och allt dess vackra.
På resande fot.
På ett tåg på väg Norrut. Småttötta men väldigt glada, även om man inte kan de det på bilden nedan.. ;)
Kärlek.
En annan del av Sussie.
M+S=Sant.
Nä, till utseendet är det inte mycket som är likt, endast höjden överensstämmer mellan dessa två individer. Dock är personligheterna banne mig på pricken lika och de trivs så väldigt bra ihop. Kan det vara för att Soya påminner så mycket om Mormor som jag har fastnat så för henne.. Det visar ju på att Mormors personlighet ändå passar mig, jag som alltid klagar över att hon är så i gasen..
Dags att sluta med det och njuta ännu mer av mitt "hjärtas fröjd", som min vän Kakan skulle säga.
nytt, omvänt och aningen snurrigt.. men ack så bra.
Nytt schema på jobbet. De flesta dagarna börjar jag två timmar tidigare än jag gjorde innan och jobbar två timmar mer än innan. Dock, och dock:et är stort.. så får jag vara ledig i fyraochenhalvdag(!) varannan vecka.
Hur fint är inte det!?
Första långledigheten spenderas i staden med stort S och med det menar jag inte Stockholm.
Min kopp the.
Måndagar är jag ledig och idag vaknade jag med en längtan ut i naturen. Efter att vi haft lite morgonmys bestämde jag att det var dags för att upptäcka fler delar av Uppsala. Packade ihop picknick och gjorde både mig och hund klar. Fick sällskap i sista sekunden och sen bar det av.
Fyra timmar senare fick jag och Mormor skjuts hem och vi båda somnade direkt, tyvärr hittade jag två andra som följde med oss ner i sängen.. fästingar. Grr.
Mormor hittade två vänner i Manchesterterrierna Soya och Akira och de har lekt och sprungit tillsammans hela förmiddagen. Det är fantastiskt att se hur lika de är i leksätt och språk. Sådär brottande, jagande och förstående alla tre.
Fyra timmar senare fick jag och Mormor skjuts hem och vi båda somnade direkt, tyvärr hittade jag två andra som följde med oss ner i sängen.. fästingar. Grr.
Mormor hittade två vänner i Manchesterterrierna Soya och Akira och de har lekt och sprungit tillsammans hela förmiddagen. Det är fantastiskt att se hur lika de är i leksätt och språk. Sådär brottande, jagande och förstående alla tre.
Lördagsspår i riktig(!) skog.
Igår lärde vi känna två nya damer, Soya 2år och Akira 5år, båda Manchesterterriers. Vi visade dom hur viltspårande går till och dom lärde oss att plocka kantareller. i närmare 5 timmar var vi ute i skogen och spårade, fikade, promenerade och plockade svamp. Idag är vi trötta och nöjda, köksbordet är fyllt med kantareller på tork och spårsuget är på topp.
Tusen tack till Putte, Akira och Soya för en skön dag i skogen.
Höstskrud.
Jag har varit så upptagen av andra tankar på senare tid att jag missat vad som händer med mitt Uppsala. Det gröna lummiga på träd och buskar har sakta men säkert bytts ut mot en palett av varma toner. Löven sitter inte längre kvar överallt utan pryder nu marken som ett varmt täcke som för att förbereda den inför en kommande kall vinter.
Även om jag föredrar sommar och värme kan jag inte få nog av alla sprakande färger.
Bara lite avundsjuk.
Den här bilden fick jag av min syster igår. Hon pluggar till djurvårdare och på sin praktik fick hon klappa denna ljuvliga varelse.
Jag vill också!!!
