Idag ska jag hänga med mina kollegor på en lektion om inredning. Som sagt så jobbar LivingIn på fredagar på Thoréns business school och föreläser om vad de sysslar med. Nästa fredag är det jag som håller lektionen och det ska bli spännande att se vad det är för skola och klass som jag ska håla den för. 

 

Så, passa er, för här kommer Fröken Sussie!

 

Ikväll kommer A till Uppsala och vi åker vidare härifrån till Arlanda och Luleå. Ikväll får jag träffa delar av min familj igen och ikväll får jag känna den Norrländska luften. Imorgonbitti är det jag som stiger upp i tid och gosar med lilla Alice. Ikväll och hela helgen får jag umgås med dem som betyder mest. 

 

Vilken perfekt fredag!

 

 

 

 

Nu tänker jag sätta ned foten!

Jag är så trött på allt som heter "vitt på vitt". 

Hemmet kan få en såå mycket varmare och mysigare känsla med lite färg. Det behöver inte sticka ut och bli galet, men det får gärna bli mer färg nu.

 

Här kommer några favoriter av sovrum.

Jag har ingen länk till dom, men se och njut.

 

 

Jag går som på moln!

Liaplatsen har allt jag önskat och lite till. 

Kollegorna är fantastiska och arbetsuppgifterna måste vara det roligaste någon kan jobba med. 

Efter endast 1,5 veckor känner jag att jag är på rätt plats, vid rätt tillfälle.

Tänk om jag kunde få jobba som dessa tjejer, gärna med dem.

Då skulle jag vara Världens lyckligaste!

 

Idag, efter många om och men blev visningslägenheten klar och eftersom att jag inte har någon kamera på mobilen får ni snällt vänta med resultatbilderna. Men OJ, vad fint det blev!

 

Till och med den barska byggnadsherren smälte.

Tjejerna på Living In är grymma, VI är grymma!

 

Imorgon fortsätter vi på nästa projekt, en kontorslokal ska piffas in i det sista. På fredag har de invigning och då ska allt vara klart. På fredag är vi klara och jag kan med gott samvete och (förmodligen) rätt trötta ögon möta upp den fantastiske A och flyga till Luleå.

 

Kram!

 

 

 

 

 

 

Jaha, då har helgen spenderats i Dalarna.

En heldag i Mora med trion och innebandycup hanns med. 

Sen var det dags att åka neröver igen.

 

Jag tog som sagt ledigt på fredag och kom tillbaka till Uppis idag. Så, idag har vi börjat inreda visningslägenheten. Vi fortsätter imorgon och innan 15 ska det vara färdigställt. Det kommer att bli så snyggt och mitt och Cathrines konstverk kommer att få hänga uppe. Det fick godkänt så att säga. 

 

Jag har glömt min dator i Leksand och telefonen är på lagning.

Därav kanske radioskuggan läggs över mig ett tag. Jag ska försöka sno Kakans dator så fort jag har möjlighet. Och imorgon, om ni har tur, bör bilderna ifrån lägenheten dyka upp här.

 

På återseende /Sussie

Två timmars förseningar och en ersättningsbuss senare kom jag fram till Leksand i natt. Jag har sovit på soffan, som vanligt somnade jag där och tog mig aldrig upp i sängen. Jag har hunnit köra trion till skola, dagis och jobb och jag har hunnit skypa med Tripp,Trull och förstås Alice, lilla mini tripp. Jag har skypat med Farbror Grå (pappas hund) och grinat lite av tanken att han snart inte finns hos oss längre. Om en vecka åker jag norröver och då har han somnat in. Älskade Farbror Grå, Världens snällaste och goaste hund, måste lämna oss alldeles för tidigt. 

 

Nu väntar alla måste-sysslor och sen ett efterlängtat träningspass på gymmet. 

Men först, ett avsnitt av en serie.

 

På återseende!

 

Kram.

Jag, som aldrig brukar vara tyst, som babblar och hörs mest helatiden har nu blivit tyst.

Jag har haft en sån kanonvecka, vilken inspirerande arbetsmiljö!

Mina kollegor på Living In är fantastiska, idésprutor med enorm kunskap om färg, form och inredning. Det känns som att jag hittat hem, här vill jag jobba och med dessa tjejer vil jag utvecklas. 

 

Idag var planen att vi skulle inreda en visningslägenhet som vi planerat för hela veckan. Tygerna var beställda och allt var planerat in i minsta detalj. Dock var byggubbarna för sena i sin planering och vi kunde inte utföra jobbet först fredag kväll. Till råga på allt sker fotograferingen på måndag. Så, vi fick planera om. Inredningen får vi styra upp på söndag, allt kommer att vara klart till då och jag bestämde mig snabbt för att "jag vill minsann vara med och skapa resultatet". Så, vad gör man, jo, jag tog helg idag, jag sitter nu på tåget emot Leksand och allt som är planerat där. På söndagmorgon åker jag mot Uppsala för att få vara med på inredningen av lägenheten.

 

Eftersom att det blev en hel dag till övers hann vi åka runt på en massa inredningsbutiker och införskaffa mer material till lägenheten. Inredningen kommer att gå i svart, vitt, grått, grönt och gult och ska vara lite japanskinspirerad. Mäklaren har även önskat en lyxigare känsla. Så, jag och min käre kollega har idag skapat ett konstverk som ska hänga i visningslägenheten.

 

Resultat kommer på söndag! 

 

Nu längtar jag bara hem, till A och de två små. 

 

Kram.

 

 

 

Första dagen på LIA:n avklarad!

 

Vilken jäkla inspirationskick!

 

Jag har följt med och kollat på en kontorslokal dit vi fick planera textilier, jag har varit med vid beställning av en massa textilier och haft möte. Jag har fått blogga för dem och på slutet av dagen fick jag möjligheten att följa med på en konsultation av en fastighet som ska säljas. Snacka om att dessa mäniskor kan se möjligheter i alla hem!

 

Jag är på LIA på ett ställe som heter Living In, där jobbar de med homestyling, visningslägenheter, konsultationer och inredning av kontorslokaler. På fredagar håller de även i undervisning inför elever på Thoréns business school. Allt detta ska jag få uppleva på mina fem veckor där. 

 

Idag har jag förälskat mig i ROMO och då framför allt i Zinc, då i de två kollektionerna: runway och shadow mountain. På Zincs hemsida kan ni se inspirationsfilmer ifrån båda kollektionerna. Kolla in möbeltygerna extra ordentligt! 

 

En glad och nöjd, eventuellt framtida inredare. 

 

Kram på er!

 

Som ni vet så pluggar jag till Visual Merchandiser, eller dekoratör, om man nu tycker att det låter bättre. 

Skolan jag går på heter Entreprenörskolan. På skolan pratar vi mycket om ambassadörer, de människor som sprider ett gott ord om dig som människa eller ditt företag. Nu tänkte jag vara en god ambassadör för min utbildning..

 

Det är dags att skicka in ansökan till Entreprenörskolan nu. Vill man läsa till VM så är det alltså dags att knåpa ihop det där personliga brevet och boka en resa till Leksand för att besöka möjligheternas dagar på skolan. 

Många frågar mig om utbildningen och vad vi gör.. Så jag tänkte berätta lite om min resa till och i Entreprenörskolan. 

 

Efter att ha varit aktiv inom frisörbranchen i nio år kände jag att det var dags för något nytt. Vad det nya var var jag väldigt klar med. Jag sökte in på Entreprenörskolan med drömmen om att jobba inom TV och scenografi, jag skulle skapa en karriär inom något helt annat än just VM. Nu har jag snart avslutat mitt första år och känner mer och mer att det faktiskt är VM:are jag vill bli. Jag vägrade tänka tanken om IKEA innan utbildningen men den tanken har jag nu. Varför ville jag inte IKEA liksom? 

 

Skolan och utbildningen har allt jag önskat och lite till. Det är mycket plugg och vi jobbar hårt med projekt, både frivillliga och projekt genom skolan. Vi läser mycket teori men varvar det förstås med praktiska övningar. Och inte att tala om LIA:n, vi har sammanlagt trettio veckors praktik på två år. Vi jobbar tätt ihop med våra mentorer (som våra lärare kallas), vi har bra kontakt med branschen genom vår ledningsgrupp och vi får utveckla såväl oss själva som vår yrkesroll. Alla föreläsare har jobbat inom ämnet de föreläser i och är väldigt duktiga på det de gör. På Entreprenörskolan ser man individer, inte grupper av människor. Vi äter luch tillsammans med mentorerna och serveras mat av bästa kvalité. 

 

Gruppdynamiken i min klass är fantastiskt, vi är som ett gäng små- och storasyskon. Vissa av oss bor tillsammans, andra gör det inte. Men vi har byggt upp ett band tillsammans. Vi trivs och vi har hittat våra roller. 

 

Jag kan bara tala för mig själv, men jag älskar den här utbildningen och skolan. Varje dag är spännande och jag känner att jag ständigt utvecklas. Jag ser ljust på framtiden (97% av alla utexaminerade får jobb efter avslutad utbildning) och jag ser fram emot en karriär som Visual Merchandiser. 

 

Jag är så glad att jag tog tag i ansökan och skrev den. Jag är glad att jag for på möjligheternas dagar och att jag flyttade 84 mil söderut till den lilla håla Leksand är. I Leksand startade mitt nya liv, min nya framtid och min nya karriär och det är jag evigt tacksam för. 

 

 

 

så, vad har ni missat sedan februari? Då jag sist uppdaterade (?).  

 

Jag har fått jobb på en butik i Leksand, en klädbutik som käkar upp den lilla lön jag hinner jobba in. Jag har bokat en resa till Norr, på lilla Alice dop ska jag närvara. Jag har spenderat fyra dagar i Sälen, varit så trött att jag fick skippa skolan ett par dagar. Jag har pluggat och sovit många nätter på en soffa. Jag har fastnat för en karl, även om han fanns där innan så finns han där mer nu. En man som gör mig varm inombords och som fått mig att träna, som får mig att skratta och som gör att det glöder lite inombords, en man som till och med jag står ut med. Vem hade kunnat tro att det skulle hända? ;) Jag har äntligen lärt mig photoshop och InDesign. Jag har tappat fem kilo, jag har spenderat timmar framför skype och gjort konstiga ljud, bara för att få "mosters tjej" att le. Det lyckades jag med igår. check! Jag har åkt snowboard, köpt ett par skridskor och åkt långfärdsskridskor. Jag har gjort kullerbyttor i snön och jag har rensat rabatter. Jag har lekt med fler barn än jag någonsin har gjort tidigare i mitt vuxna liv och jag har skapat. Jag har bokat en resa till Riga, jag har relaxat och jag har svettats. Jag har fått upp suget för hund och jag längtar tills jag kan skaffa mig en igen. Jag har drömt om en framtid och jag har lyssnat på musik vid en eld. Jag har tittat på en resa till Turkiet, till ett splash-hotell. Jag har haft det stressigt men jag har njutit. Det känns som att jag är på väg åt rätt håll och just nu sitter jag på ett tåg, på väg till Uppsala för fem veckors praktik. Fem veckor med min kära kusin och kaka, fem veckor av längtan men också fem veckor av inspiration och utveckling. 

 

Så, det är vad som hänt här. 

Jag ska göra mitt yttersta för att dessa fem veckor ska bli en språngbräda inför ett mer effektivt bloggande. 

 

Hjälp mig nu, jag behöver stöttning om detta ska gå. 

Och känner någon för att snabbt skissa ihop en header får ni hemskt gärna hojta till!

 

På återseende, snart. 

 

/Sussie