Det är mycket yta nu, jag lägger upp bilder och skriver hur bra jag mår.

Jag mår bra, det gör jag verkligen. Jag har hamnat på en ort, långt ifrån närmaste storstad, jag njuter av lugnet och känner hur ett frö inom mig gror. Ett frö som kallas framtid. 

 

Men jag har varit med om något, något som jag tror att det är många av er som vill veta mer om. Fröken Mormor, min älskade panda och min stora kärlek i livet har flyttat. Hon har hamnat hos en fantastisk familj, i södra delarna av Norge, hos sin halvbror och andra hundvänner. Hon får springa på sin gård och hon ska få gå en kurs med sin nya matte. 

 

Jag träffade Mormors nya matte på Arlanda, den 18 augusti. Hon tog med sig Mormor till Norge bara två timmar senare. Mitt hjärta brast och Mormor verkade orolig. Djupare in på det vill jag inte gå, det kanske kommer en annan dag men idag är det för smärtsamt. 

 

Så nej, jag har inte glömt, jag har inte släppt.

Jag har mycket nytt att hantera men Mormor finns i mina tankar ändå.

För mig är jag fortfarande på semester, Mormor flyttar hit snart.

 

För mig är jag hundägare, Mormors matte.

Mormors matte som är på semester.