Stort steg.

Litet steg för mänskligheten, stort steg för Sussie.

Jag har bestämt mig för att Mormor, sen i fredags får sova på sin bädd, inte i min säng. Självklart är det ångestladdat och jag saknar att ha henne intill mig i sängen. Men jag behöver också detta. När hon sover i sängen sover hon PÅ mig hela natten, sover hon (mot förmodan) inte på mig så sover hon på ett sådant sätt att jag inte kan sova. Jag tillhör de mesigare hundägarna och kan inte putta henne åt sidan. Nu sover jag däremot bra.

Jag tog en diskussion med mig själv och kom fram till att:

Eftesom att jag lägger ned hela min vakna tid på Mormor,
kan jag med gott samvete få sova ordentligt på nätterna, utan henne i sängen.

...bara det att det där dåliga samvetet kommer ändå krypandes när det vankas sovdags.

Men hon är tapper, min ängel.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0