I eftermiddags fick systrami sin lägenhet så kvällen bestod av dubbelstädning. För även om killen som bott där innan städat så bara var vi tvungna att göra om allt igen. Men nu är den välstädad lägenheten och planerna för inredning har börjat koka, dock vet jag inte om syrran är lika med på mina planer som jag är. ;)

Nu försöker jag förbereda Mormor för ännu en lång dag i den där hemska lägenheten som inte ens bjöd på en soffa under hela dagens besök. (Det hon inte vet är att den där soffan nog kommer att hamna där under dagen).

Mormor och jag är trötta för i kväll har vi varit på hundkul. Sammanlagt kanske vi har tittat på 20 hundar, hälsat på 2 och skällt ut de samma två. I Boden finns en grupp som tränar ihop eller ensam, men det är inomhus, i en lokal och av vilken anledning som helst får man komma dit. Jag och Mormor gick dit mest för att titta på och hitta lite motivation. Väl framme blev vi både välkomnade och utskällda men hur som helst så hade vi bra störning i vårt tittande och kontaktövande.

Vi är nöjda med kvällen och myser ner i sängen som för natten består av en luftfylld gummihistoria.

Mormor och Lisbeth Dahl. Två fröknar, båda i lyxförpackning.

Väduren

Den som är född i Vädurens tecken är ivrig och energisk. Väduren styrs av planeten Mars, vilket brukar resultera i handlingskraft och tävlingsinstinkt. Väduren vill gärna vara först, utmana, besegra och starta nya projekt. Äventyr och djärva utmaningar lockar. Tecknet förknippas med viljestyrka och kämpaglöd. Planeten Mars inflytande över Väduren kan yttra sig i form av hett temperament och kort stubin. Tålamodet är kanske inte det allra bästa. Väduren är ivrig och spontan, rak och snabb.

I relationer och samarbete kan den utåtriktade och frimodiga Väduren ibland upplevas som styrande. Många som är präglade av detta eldtecken är ledarnaturer. En vital och tydlig personlighet som passar bra i självständiga eller ledande roller. Som vän är Väduren ärlig, uppriktig och lojal. En pålitlig person som menar vad hon säger! En frisk fläkt i vardagen.

Impulsivitet och rastlöshet hör tecknet till. Väduren behöver omväxling och stimulans för att inte bli uttråkad. Ett energiknippe som med sin entusiasm och kreativitet är duktig på att inspirera andra. En modig handlingsmänniska, fylld med energi och nya planer för framtiden.

Den som är präglad av Vädurens tecken brukar få ett omväxlande och spännande liv. En intensiv vardag fylld med djärva projekt och utmaningar. Att vänta, är inte Vädurens melodi. Tävlingsinstinkten ger sig tillkänna på många områden. Upprepningar, är något som kan göra Väduren uttråkad. Däremot lockar spänning, högt tempo och nya utmaningar!

Vad tycker ni, stämmer det?

Här lever vi i resväskor och ryggsäckar, flyttar runt och sover i div. soffor, sängar och madrasser. Vi åker buss, kör bil och promenerar och Mormor sköter sig galant. De närmaste veckorna får vi dock hålla oss ifrån pappas hem, Mormor ska snart löpa (igen) och pappas hund Ludde blir för upphetsad för sitt eget bästa. Mormor däremot bjuder inte till, inte på något sätt. Allt hon bryr sig om är att hinna äta upp så många ben som möjligt på så kort tid som möjligt.

När jag skaffade Mormor så frågade folk vad jag hade för planer för henne och jag svarade alltid: "Hon ska bli champion i allt". Ju högre man siktar, desto hårdare landar man och jag trodde länge att det var omöjligt att få ihop något alls av "den där hunden". Nu är hon "bara" champion i viltspår men för mig är hon banne mig champion i allt. Hon reser utan problem, följer med mig på alla mina äventyr, sover på alla sofforna, sängarna och madrasserna och står ut med alla förändringar jag ställer henne för. Så länge hon får vara med, så länge hon får gå vid min sida och så länge hon får sova bredvid mig så sviker hon aldrig. Hon är min champion, hon är min klippa.

I natt sover vi hos syster och hennes sambo, vi har (som sagt) sovit på många ställen och i många sängkläder men det är inte varje natt vi får sova i Turtles-sängkläder. Det ser vi fram emot!

God Natt!

Idag och i kväll har Norrbotten bjudit på sitt vackraste landskap. Jag har fått njuta av en långpromenad i den mer centrala delen med hundar och vänner, stickande kinder och härligt tempo. Strax efteråt fick vi sällskap på en skogstur fyllt till bredden med vitt, fluffigt puder och snötyngda grenar. Kvällspromenaden var något alldeles extra. Jag har sett det förr men glömt hur vackert det kan vara i norr. Magin som utspelas i snöglobar, när man skakat om dom och snön eller glittret trillar ner över ett vackert gnistrande landskap. DET har jag fått uppleva, det bokstavligt talat snöade glitter i kväll och pappa fick dra med mig in efter att ha ledsnat på mitt tjat om "titta, det GLITTRAR verkligen!".

Ju längre tid jag är i Norrbotten desto mer inser jag att hundar är banne mig inte välkomna på många ställen. För ett par dagar sedan tänkte jag ta bussen från Luleå till Boden, det var rätt kallt ute så jag bestämde mig för att vi (jag och Mormor) skulle värma oss på busstationen. Väl framme så ser jag en skylt "Djur får en vistas i denna lokal". Jahapp, jag kliver ut, väntar snällt på bussen, i kylan med en skakig hund. Buss nr. 23 kommer och vi ska kliva på.. "I dessa bussar får inte hundar åka" får vi höra då.. Varpå jag frågar: Vilken buss får vi åka då?

Det visar sig att djur är tillåtna på långdistansbussarna, dvs. de som (på helgerna) går ungefär var 4:e timme. Vi valde självklart att bryta mot regeln att inte ta in djur på stationen och ringde hem. Fick hämtning och var hemma långt innan nästa buss jag hade fått åka ens hade kommit till Luleå.

Jobbsökandet begränsas from. då till boden, endast.

Som många av er vet blev det lite av en chock att hamna i Boden. Helt plötsligt var det vinter, jag skulle bo hemma hos föräldrarna, ha folk kring mig jämt, vara arbetslös och inte ha samma frihet att hitta på saker när som helst på dygnet.

Det har lagt sig nu, lägenhet är fixad och jag planerar för fullt hur den ska inredas. Det här med jobb hade jag inte ens hunnit med, har så mycket att göra jämt så jag hinner knappt söka ett jobb. Och vintern, som jag inser att jag saknat den! Vintern borde vara ett måste, alla borde få uppleva dessa vintrar som vi har här.

Jag kan tycka att det är väldigt inspirerande att lag mat, jag kan även tycka att det är fantastiskt tråkigt. Det beror helt och hållet på om jag ska äta maten själv eller om jag ska bjuda på mat. Lagar jag till mig själv har jag vissa rätter som repeteras; Korvstroganof, chilikonka, köttfärssås, köttfärsbiffar och kyckling med pesto. Men bjuder jag på middag så slår jag ofta på rätt stort. Då blir det att sno ett recept av någon vän som bjudit mig på mat tidigare. ;) Närå, enkel mat ska det vara.

I brist på annat och som motivation att skriva oftare slänger jag nu upp en utmaning. Jag ska göra mitt bästa men jag lovar inget. Målet är att komma tillbaka till bloggandet så att ni, som inte längre spenderar fulla dagar med mig får följa mitt nya liv.. För dom jag skrev för förr träffar jag ju faktiskt dagligen nu.

Nummer 01 – Vad bjuder jag på för mat?
Nummer 02 – Mitt stjärntecken
Nummer 03 – Favoritsaker
Nummer 04 – Då mår jag som bäst
Nummer 05 – Min tro eller livsfilosofi
Nummer 06 – En vanlig dag hemma hos mig
Nummer 07 – Mina inspirationskällor
Nummer 08 – Ett pinsamt ögonblick
Nummer 09 – Favoritmat
Nummer 10 – Mitt hem
Nummer 11 – Det här får mig att gråta
Nummer 12 – En fredagskväll unnar jag mig gärna
Nummer 13 – Min favoritplats
Nummer 14 – Saker jag saknar
Nummer 15 – Så sover jag

Mormor och jag bor som sagt sedan ett tag tillbaka i Boden. Här växlar vi mellan två hem och i ett av hemmen har Mormor en vän i Ludde, jämthundshanen. Ludde och Mormor har alltid funkat bra ihop och trivts i varandras sällskap. Det gör de fortfarande, fast på ett sansat sätt. Ibland leker de av ordentligt dock och de har hittat ett sätt att leka med varandra på som är rätt roande.

Mormor tar ett ben, en pinne eller dylikt, ställer sig nos mot nos med Ludde, lägger ned pinnen på marken. Ludde gör då en bugning och viftar på svansen, Mormor gör samma sak och sen står de där. De står på samma sätt, mitt emot varandra, skäller och viftar på svansarna bra länge innan Mormor sen tar tag i pinnen och springer iväg. 

Alltid lika roligt, alltid lika glatt.
Ska jobba på att få en bild på det en dag, det bara måste ses!

Ena dagen gick vi runt i Uppsala med uppfällda paraplyn. Dagen efter packades allt ned i väskor och in på ett tåg. När vi vaknade dagen efter det var det vitt ute, det låg drivor av snö längst järnvägarna och termometern visade minusgrader. Väl framme i mammas hem var det om möjligt ännu mer snö. I Boden lever de annorlunda, här tvättas påsarna innan de slängs i soporna, hundarna rastas lösa på stora fält, det är ordning och reda på ena sidan och kaos på andra. Mörkret kommer tidigare och converseskorna har deffenitivt gjort sitt. Här spenderas dagarna i sällskap av familj och vänner och reglerna sätts upp av andra.

Från en dag till en annan har vardagen förändrats drastiskt. Vad hände egentligen?

Jodå, jag lever men det är knappt.
Jadå, ryktet stämmer, jag tog mig till Boden.

De senaste dygnen har varit hektiska men nu ligger jag och skedar med Mormor igen.
Äntligen.