Att våren närmar sig med stormsteg kändes idag, plusgrader och droppande vatten är välkomnade vårtecken. Ja, jag vet att det fortfarande är vinter och att det kommer att förbli det ett tag, men just idag vill jag inte lådsas om det.

Våren närmar sig och det gör även förändringarnas tid. Jag kommer inom loppet på några månader att vara med om många nya saker och stora förändringar, vissa har jag redan koll på, andra inte. Det känns spännande och lite tråkigt på samma gång. Den här våren ska bli min, min och mina vänners. Jag ser fram emot en vår som borde bli lika bra som den förra om inte bättre? Mest troligt bättre.

Att försöka sova nu är en omöjlighet..

I helgen har vi räknat poäng ala Solsidan hemma hos oss.
...eller, jag har räknat poäng.

Efter fredagen kan vi säga såhär: Matte 2500 uscados - Mormor 1000 uscados.
Men det var farligt nära att Mormors poäng rök.
Jag menar... att kissa inne som nästan 3åring får man många minus för va?

Min hund kan konsten att sätta mitt huvud på snurr. I en vecka har jag inte kunnat sova, jag har gått runt och mått fysiskt dåligt och varit allmänt orolig. Hon har varit ruskigt dålig i benet, inte använt det alls (nästan) och haft ont, så ont att hon verkligen visat det.

Idag var vi till veterinären och när kopplet åkte fram valde hon att (för första gngen den här veckan) springa glatt emot dörren, hon gick sen normalt hela dagen. Visade inga tecken på smärta och sänkt humör som tidigare. Hon studsade glatt in och hälsade på veterinärer och sköterskor. Åt godis som aldrig förr och drog i kopplet.

Veterinären klämde, kände, tittade och undersökte. Mormor var svullen i nedre delen av höger bakben och hon åkte på ultraljud, dom hittade inget fel, alls. En sträckning som läkt sig själv var gissningen och vi åkte hem med uppmaningen att ha koll och komma in akut om det blir dåligt igen.

Lättad och konfunderad åkte vi buss hem igen och när vi klev av bussen började Mormor halta igen och ville inte sätta ner tassen i marken..

Det finns så mycket jag vill berätta och så mycket som behöver komma ut. Det snurrar i huvudet och kugghjulen är kärva för jag kommer inte fram till något vettigt, alls. Min hund, min Marilyn Monroe har ont igen. Det ser värre ut än sist (när hon fick diagnosen: osteochondros) och det sitter i det andra bakbenet. Jag är beredd på ruggiga nyheter hos veterinären på tosdag, jag gör mig även beredd på en lång vecka och framför allt en lång väntan hos veterinären. Då kan det ju bara bli bättre, va?

Kände mig tvungen att träna idag, springa ur all ilska som jag byggt upp som försvar mot nervositeten. Det hjälpte inte.


Säg att jag bara inbillar mig, säg att jag oroar mig i onödan. Snälla säg så! 

Till er som följer min blogg pga. hundlivet måste jag be om ursäkt. Jag är totalt motivationslös i hundägandet just nu. Är det mörkret, vintern eller allt jobb som gör det? Jag vet inte, men borta är den, borta med vinden..

...men jag längtar tills den är tillbaka. Det gör nog Mormor med. ;)


För övrigt har jag börjat på kursen idag; Fysiologi, kost & hälsa.
Det verkar vara en otroligt intressant kurs med många bra föreläsare och spännande uppgifter.

så nu är det bara till att börja läsa på.

Idag har jag jobbat hela dagen, gick trött hem men tog mig i kragen.
Jag bytte däck på en cykel och hittade igen en gammal nyckel.
Städade, tog ett bad och vek in all tvätt, att jobba i hemmet är fruktansvärt lätt.
Mormor har legat och funderat, "varför har hon ej denna tid på mig spenderat?"
Men när matte i hemmet fått ordning och reda, ska hon lägga sig med Mormor och skeda.

Att inte bajsa på hela dagen, kan inte vara bra för lilla staffe-magen.

Ikväll är jag fånigt glad och jag njuter av massa choklad.
Jag rimmar allt och det känns inte så ballt.
Men när jag är fånig så blir jag spånig.

Nu väntar en dejt med en hunk och det får avsluta mitt vardagslunk..


(jomensåatte...hmmm)

Jag har en lång stubin, den brister sällan och jag står ut med mycket innan den väl brister. Ikväll har den brustit, fråga mig inte varför.. men här kommer ilskan från flera månader tillbaka:

Att vara bakis har sina fördelar. Som idag, har suttit och tittat på en och en halv säsong av Las Vegas. Att Danny McCoy är en godbit utan dess like har jag redan konstaterat. Nu har jag hittat ännu en karaktär som vuxit sig fast. En inhoppare, visst, men han är ju med iallafall. Jag blir så glad när han är med i några avsnitt.

Ibland är hon billig, min frökenmormor.
Som nu, när hon fått för sig att hon måste kissa tre gånger/natt.

Bit ihop, ta tio djupa och försök somna om...

SIA

Jag är sugen på att byta inriktning på jobbet, har varit det ett tag men inte tagit mig för. Nu har min vän Emma hittat en utbildning som hon tipsat mig om och jag, jag är otroligt sugen.

Utbildningen ligger i Leksand och jag vill, jag vill, jag vill läsa den.

Frågan är bara.. Vad väntar jag på??

06:55 började dagen, snooz:ade bara en gång. Hade jag vetat då, hur dagen skulle bli hade jag lagt täcker över huvudet och sovit vidare.

Att upptäcka en lögn, ta en jobbig diskussion och dessutom vara sjuk är ingen höjdarstart på dagen. Att inse sina största brister och försöka acceptera dom är inte kul, någonsin. Att hosta fram tårar inför en försäljade och frågande kunder, kul? -Gissa.

Att lägga sig i sängen med en varm, mjuk och go Mormor är den bästa medicinen.

Det finns två saker i livet som jag måste ta hand om; Mormor och mig själv. Resten klarar sig själv.


Mormors hälsa och välmående går före mångt och mycket, hon prioriteras högt och jag kan med all säkerhet säga att det finns ingen annan som skulle offra så mycket för henne som jag skulle göra. Inte konstigt i och försig, hon är ju min hund och ingen annans.

Vad gäller mig själv, så är jag en vuxen människa och ansvarar själv för mitt välmående och liv. Jag gör valen och jag är den som bedömer vad jag klarar och inte. Jag är den som styr över hur mitt liv kommer att se ut och det är bara jag som kan veta hur jag mår.

Med det vill jag ha sagt att:

Jag är rädd om mig själv och jag tänker inte ha dåligt samvete för att jag ligger hemma och kurerar.


Hårt och aningen bittert.
Men så är det ibland.

Jag har tänkt sammantaffa 2010 på något bra sätt, har dock haft svårt att få ner det på tangenterna. Idag hittade jag dock en lista med frågor på en blogg jag snubblade över. Jag har plockat bort lite på listan då jag har bestämt mig för att bara minnas de bra sakerna från tvåtusentio.

Så.. Här kommer år 2010:

Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?

Många saker; Åt mina första Musslor i januari 2010, Spenderade en vecka på Gran Canaria, Ställde upp i ett par tävlingar med Mormor, Köpte hundmat för 800 kr/säck, Gick barfota i Dalarna, Dansade på Vaksala torg och firade valborg i Uppsala. Fixade en 50 års fest, Gjorde en pärlplatte-tårta, Såg ett kungabröllop, Firade påsk själv, Hade ett spännande vår-äventyr och Åkte tunnelbana med Mormor.

Har du några nyårslöften?

Nyårslöften är överskattat, men jag har faktiskt lovat mig själv att ta hand om mig själv på bästa tänkbara sätt. Jag är ju trots allt det viktigaste jag har (?). ;P

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?

Ja, Anna & Marcus fick dotten Ella, den vackraste bebisen i historien.

Vilka länder besökte du?

Spanien (Gran Canaria), var nog inte till Finland något ifjol. Skämmes!

Vilket datum från år 2010 kommer du alltid att minnas?

1:a Mars, Mormors operationsdag.

Vad var din största framgång 2010?

Jag jobbade mycket med mig själv, blev av med många hjärnspöken och klarade 1:a pris på viltspåren.

Vad ångrar du?

Jag ångrar inget, why should I?

Bästa köpet?

Oj, det bästa jag sålde var utan tvekan lägenheten i Sundsvall. Men bästa köpet? Räknas en avbetalning på ett lån? ;)

Vad spenderade du mest pengar på?

Mormor.

Gjorde någonting dig riktigt glad?

Mycket; Mormors friskförklaring, Människor i min omgivning, Bebisbesked, Förälskelser.

Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2010?

Alla sånger är mina sånger... men fick jag bara välja en skulle det vara: Queen - Don't stop me now

Vad gjorde du på din födelsedag 2010?

Åt en lyxfrukost och firade med ett gäng grymma människor.

 

 

...Världens sötaste Kaka:

Annika, Mormor är 2,5 år och kissar fortfarande inne vid varje löp!

Jag ligger i sängen med datorn på knäna. Bredvid mig har jag min lillasyster och mellan oss ligger Mormor med utsträckta bakben. Mitt i allt ser syster nåt jag inte sett...

en droppe, rött, grumligt och stickande.

Dags för löp igen, endast 4 månader sedan sist, okej, 4,5.

 

Min lillasyster är en datornörd, hon kan mycket, hon spelar och fifflar och nu ska hon flytta. När det blev bestämt att hon skulle flytta till västkusten började hon spekulera: "jag kommer inte att ha plats för en stationär och jag måste ha en dator som funar att spela med..... bla bla." Hon går och köper en bärbar speldator. Stor som en stationär är den, den var dyrare än en stationär och ja, den är inte så mycket till bärbar. Den är gigantisk!

 

Nu sitter hon återigen i mitt rum i Uppsala, denna gång är hon inte här för att fira jul eller shoppa. Hon är här för att flytta. Min älskade lillasyster, som jag aldrig kommer acceptera som en vuxen kvinna ska flytta till andra sidan landet. Hon ska stå på egna ben och klara sig helt själv aldeles för många mil hemifrån.

 

Imorgon går flyttlasset och jag och Mormor kommer att stå på sidan och hejja på när alla bär möbler fram och tillbaka. För Mormor, hon är för fin för att bära och matte, ja hon lider av den elakaste sorten av halsvirus. ;)

 

 

I ugnen står en älgstek som tar god tid på sig. På bänken i köket är det en enda stor röra, kvällens middag står där och väntar på en låda att packas ned i. På köksbordet står en renskrapad tallrik som för ungefär 20 minuter sedan var full med god, hemlagad Sussie-mat. Vinglaset är fyllt och Christoffer och David kom just på besök.

Fantastiska Trettondagsdagsafton!

Det här är Emma:

...Emma är bra, hon är som jag fast lättare och svårare på samma gång.

Emma är en sån tjej som får mig att skratta, hon tar fram det bästa i mig och hon tycker jätte mycket om min hund. Emma är den som ger av sig själv och som håller humöret uppe, Emma kan konsten att sprida glädje. Emma är spindeln i nätet av våra vänner, hon kallas säpo. Hon vet allt och hör allt först, hon kan konsten att spionera och tjuvlyssna. Hon är en vän man vill ha vid sin sida när det händer något, framförallt när det händer något spännande.

 

Tack Världens bästa Emma för en fantastisk vecka!

 

Med en lätt huvudvärk och trötta ögon sitter jag nu, i sängen, under täcket och försöker summera 2010. Men vad är det att summera? 2010 är över, händelserna förbi och ett minne blott. Idag är dag ett på det nya året och jag tar det förra året och skrynklar ihop det till en liten boll, räknar ut ett avstånd och kastar det i soptunnan. 2011 är här.

Välkommen nya år, efterlängtade nya år!