Kyrkbåtsrodd

Jag är med i ett lag igen. Jag har fasta träningstider och jag kämpar ihop med ett gäng glada tjejer. Det känns kul. 

Jag har börjat med något så spännande och välgörande som kyrkbåtsrodd. Min kära granne tog med mig för några veckor sedan och jag blev frälst. 

Säg hej till mig, en nybliven kyrkbåtstjej! 

Välkommen sköna maj.



Vi har firat ut april och jag välkomnar maj med öppna armar. Maj blir en månad med många järn i elden och jag ser verkligen fram emot vad denna månad har att erbjuda.

På måndag börjar jag på min nya tjänst som Space Planner på Clas Ohlson. Jag ska under maj avsluta mina studier på fantastiska Entreprenörskolan och vinka av min klass en sista gång. Delar av min familj kommer på besök, de är efterlängtade, så jag ser fram emot att få rå om dem. Jag ska ro kyrkbåt och unna mig ett besök hos frisören. Sen, som pricken över, visserligen första juni, ska jag och min kära få en hel vecka tillsammans i Spanien. 

Jag går på moln, rosa. 
Det regnar glitter över min Värld.
Och ikväll somnar jag med ett leende på läpparna. 



När det är dags att koppla av.



Dalaälven visade sig ifrån sin bästa, om än något blåsiga sida under morgonpromenaden. 

Jag jobbar på slutrapporten för examensarbetet. Det, samtidigt som jag kämpar med en ständig smärta i magen, jobbsökande och med en relativt ny familjebild. 

Det tar på krafterna att ligga på topp och i påsk ska jag njuta. Släppa taget och bara vara, i natur och kring människor som ger mig energi. Jag ska kramas och lapa sol, jag ska påta i en rabatt och jag ska äta massor av lax. 

Nu väntar 4,5 dagars vila, det har jag banne mig gjort mig förtjänt av! 

Fredagsresan



Jag fortsätter min resa genom Dalarna. Idag är jag i Avesta med omnejd. Jag fascineras av bilen jag åker i, omgivningen vi åker förbi och folket jag träffar. Jag lär mig. 

Något jag även fascineras av är skyltar. Skyltar med roliga budskap och namn på platser. Nu vet jag inte vad detta ska betyda, men jag stannade utan tvekan till och lät fantasin flöda. Tur att fantasin inte släppt taget om mig ännu, den korta lunchpromenaden fylldes av alla möjliga historier om hur skylten; "ser ej" dök upp just där, i en villakvarterskorsning, i Avesta. 


Att leva i en idyll.

 
När jag för första gången passerade Dalarna blev jag förälskad. Jag kan ha varit runt 14 år och de faluröda stugorna drog mina blickar till sig. Vi åkte på slingrande vägar och åt glass på mysiga rastplatser. Vi tältade vid siljan och satt på en stor rödmålad dalahäst.  
 
Några år senare, när jag hade flyttat många mil fram och tillbaka och funderade på var jag helst skulle vilja bo. Då var Dalarna ett alternativ. Men vad skulle jag dit och göra och vad skulle få mig att röra mig dit? Det ligger ju trots allt inte "på vägen". Kanske kunde jag någon dag i framtiden skaffa mig en sommarstuga där?
 
Ytterligare några år senare hittade jag en utbildning och kom in. Jag hamnade i Leksand, i Dalarna. Än en gång förälskade jag mig i naturen och dom små rödmålade stugorna. Än en gång glittrade Siljan som diamanter framför ögonen på mig. 
 
Nu sitter jag här, vid ett trädgårdsbord på en tomt bara några meter ifrån Dalaälven, visserligen inte Siljan, men vattnet gnistrar fint här med. Jag får spendera sommaren här och jag får spendera ännu en höst och vinter här. Dessutom, som en ren bonus, får jag se mitt favoritlag Luleå spela här denna vintern.
 
Tänk vad lustigt det kan bli, tonårsdrömmar som går i uppfyllelse och falurödmålade stugor runt knuten. 
 
 

LIA period 2

 
Som ni säkerligen inte missat har jag varit på LIA i fem veckor. 
Som ni heller inte missat var jag på det fantastiska företaget Living In
 
Jag har jobbat främst med tre tjejer:
Kathrin, Johanna och Ellika.
Ett gäng dundertjejer med karaktär och en otrolig känsla för färg och form.
De har lärt mig jättemycket och det är med en tyngd i bröstet jag lämnar detta fantastiska gäng.
Tack och lov så kommer jag tillbaka i juni en sväng och sedan i höst igen på nästa LIA. 
 
Under min tid på Living in har jag fått vara med att inreda en visningslägenhet, ett kontor, planerat ett hus och en lägenhet. Jag har fått mer kunskap i sömnad och varit med på konsultationer. Jag har fått assistera i sömnaden med klippning av tyger och sprättning av kuddar. Jag har inspirerats och åter inspirerats. 
 
 
Som ni säkerligen märker så har jag trivts jättebra och jag ser fram emot ett fortsatt sammarbete. 
 
Tusen tack till Living In som gav mig chansen att få vara hos er, trots min bakgrund. ;) 
 
 
Kram. /S

Skapardag.

 
Det regnar i Leksand idag.
A ligger utslagen efter gårdagens grabbkväll.
Jag tar mig en lugn morgon i soffan.
 
Dagens plan då?
 
Jag har fått rensa ur gamla tygstumpar ifrån LivingIn, dessa ska bli kuddar.
Dessutom har jag tänkt sortera ut allt jag har i Leksand.
Jag lever lite pitoreskt just nu, grejerna ligger överallt och papprerna är i allt annat än ordning. Det ska rensas upp och sorteras. Jag ska få ordning på allt jag har och försöka få upp ett system.
 
För er som känner mig väl så vet ni att jag har en tendens att lägga alla saker precis där jag står.
Det innebär att det ofta blir stökigt och jag har ingen koll på mina saker.
Detta har även A märkt av och jag har lovat att bli bättre på det.
 
Så, sortering och kuddfix.
 
Här skall ordnas upp!
 
 

Gröna fingrar.

 

ledighet och rusande tider.

 
Sådärja!
 
Nu har jag varit ledig allt för många dagar. Lilla Alice är döpt och mina vänner har varit i Uppsala för valborgsfirande. Idag känns som en måndag men det är en torsdag, Imorgon ska jag hålla i lektionen på Thoréns och sen är det helg igen.
 
Imorgon åker jag mot Leksand och folket där. 
Tiden går så fort nu! Dessa praktikveckor bara rusar förbi och snart är de över. 
Snart har jag läst klart mitt första år på Entreprenörskolan. 
 
Shit! Vad hände med tiden!?
 
 
 

En lycklig tjej på rosa moln.

 
Jag går som på moln!
Liaplatsen har allt jag önskat och lite till. 
Kollegorna är fantastiska och arbetsuppgifterna måste vara det roligaste någon kan jobba med. 
Efter endast 1,5 veckor känner jag att jag är på rätt plats, vid rätt tillfälle.
Tänk om jag kunde få jobba som dessa tjejer, gärna med dem.
Då skulle jag vara Världens lyckligaste!
 
Idag, efter många om och men blev visningslägenheten klar och eftersom att jag inte har någon kamera på mobilen får ni snällt vänta med resultatbilderna. Men OJ, vad fint det blev!
 
Till och med den barska byggnadsherren smälte.
Tjejerna på Living In är grymma, VI är grymma!
 
Imorgon fortsätter vi på nästa projekt, en kontorslokal ska piffas in i det sista. På fredag har de invigning och då ska allt vara klart. På fredag är vi klara och jag kan med gott samvete och (förmodligen) rätt trötta ögon möta upp den fantastiske A och flyga till Luleå.
 
Kram!
 
 
 
 

Det som händer händer.

 
Jag fick ett tråkigt besked i helgen, min pappas hund fick somna in efter en tids smärtor i kroppen. På fredag åker vi upp till Boden och kommer då inte att mötas av hans stora smile. Han var en speciell gosse som fångade allas våra hjärtan. Vissa kanske tycker att det är fånigt, men fy vad jag har gråtit. Älskade Farbror Grå.
 
Något som däremot kommer att få mig på andra tankar är lilla fröken Alice, hon ska döpas och jag kommer att hålla henne hårt hela helgen. Inte en sekund kommer jag att släppa henne med blicken. Man får ta vara på tiden, hon växer fort och vi ses allt för sällan. 
 
Så, blivande helgens besök blir en blandad kompott av känslor.
En tomhet efter bortgången av en Grå och ett dop av en liten men högt älskad. 
 
 

En fredagsmorgon.

Två timmars förseningar och en ersättningsbuss senare kom jag fram till Leksand i natt. Jag har sovit på soffan, som vanligt somnade jag där och tog mig aldrig upp i sängen. Jag har hunnit köra trion till skola, dagis och jobb och jag har hunnit skypa med Tripp,Trull och förstås Alice, lilla mini tripp. Jag har skypat med Farbror Grå (pappas hund) och grinat lite av tanken att han snart inte finns hos oss längre. Om en vecka åker jag norröver och då har han somnat in. Älskade Farbror Grå, Världens snällaste och goaste hund, måste lämna oss alldeles för tidigt. 
 
Nu väntar alla måste-sysslor och sen ett efterlängtat träningspass på gymmet. 
Men först, ett avsnitt av en serie.
 
På återseende!
 
Kram.

Om att skaffa sig ett liv, ja herregud ja!

 
 
 
Jag tror att jag ska skissa fram en ny header till min blogg. Mormor har flyttat och jag har faktiskt accepterat det nu. Nu är det dags för nytt. Jag kan inte lova att jag kommer bli mer effektiv i bloggandet för det, men jag vill. Jag vill och jag vill i alla fall försöka. Så, kära vänner, ge mig en chans, ge mig tid och framförallt tålamod.
 
så, vad har ni missat sedan februari? Då jag sist uppdaterade (?).  
 
Jag har fått jobb på en butik i Leksand, en klädbutik som käkar upp den lilla lön jag hinner jobba in. Jag har bokat en resa till Norr, på lilla Alice dop ska jag närvara. Jag har spenderat fyra dagar i Sälen, varit så trött att jag fick skippa skolan ett par dagar. Jag har pluggat och sovit många nätter på en soffa. Jag har fastnat för en karl, även om han fanns där innan så finns han där mer nu. En man som gör mig varm inombords och som fått mig att träna, som får mig att skratta och som gör att det glöder lite inombords, en man som till och med jag står ut med. Vem hade kunnat tro att det skulle hända? ;) Jag har äntligen lärt mig photoshop och InDesign. Jag har tappat fem kilo, jag har spenderat timmar framför skype och gjort konstiga ljud, bara för att få "mosters tjej" att le. Det lyckades jag med igår. check! Jag har åkt snowboard, köpt ett par skridskor och åkt långfärdsskridskor. Jag har gjort kullerbyttor i snön och jag har rensat rabatter. Jag har lekt med fler barn än jag någonsin har gjort tidigare i mitt vuxna liv och jag har skapat. Jag har bokat en resa till Riga, jag har relaxat och jag har svettats. Jag har fått upp suget för hund och jag längtar tills jag kan skaffa mig en igen. Jag har drömt om en framtid och jag har lyssnat på musik vid en eld. Jag har tittat på en resa till Turkiet, till ett splash-hotell. Jag har haft det stressigt men jag har njutit. Det känns som att jag är på väg åt rätt håll och just nu sitter jag på ett tåg, på väg till Uppsala för fem veckors praktik. Fem veckor med min kära kusin och kaka, fem veckor av längtan men också fem veckor av inspiration och utveckling. 
 
Så, det är vad som hänt här. 
Jag ska göra mitt yttersta för att dessa fem veckor ska bli en språngbräda inför ett mer effektivt bloggande. 
 
Hjälp mig nu, jag behöver stöttning om detta ska gå. 
Och känner någon för att snabbt skissa ihop en header får ni hemskt gärna hojta till!
 
På återseende, snart. 
 
/Sussie

2012 - året då allt vände.

 
Vilket år det har varit! 
 
Som många av er vet så har jag haft ett par riktigt tunga år bakom mig. Som jag sa när 2011 blev till 2012: "nu skrynklar jag ihop 2011 till en liten boll och kastar det bakom mig". Gjort som det var sagt och nu har 2013 dundrat in i mitt liv. 
 
Jag har lärt mig att reflektera på skolan, så här kommer en liten reflektion över vad jag har varit med om 2012.
 
Jag har flyttat hundra mil, jag har ändrat om min stil
Jag har slutat slå mig hårt och sluppit massa gråt.
Jag har lämnat det största jag haft och åter samlat kraft.
Jag har börjat en ny tid, på en skola just bredvid en sjö som ger mig frid.
Jag har skrattat tills jag spyr och blivit allt för yr.
Jag har pluggat som en gnu och firat en god jul.
Jag har tränat mig till svett och en jäkla skillnad sett.
Det dök upp en man bara sådär, får ser varthän det bär?
 
Ta rimmet med en nypa salt, jag sitter här och sjunger rimmet för mig själv och jag gillar det jag hör.
 
2013 har omfamnat mig, min syster har fött en bedårande tjej, jag ska ut på min första LIA (Lärande i arbete) och jag skrattar varje dag. Jag känner att utbildningen tar mig åt rätt håll, både i min karriär och i utvecklandet av mig som människa. 
 
Bloggen däremot, den har gått i ide, får se när vi ses igen? 
 
 

När livet rusar förbi.

 
All kritik till mig, jag som var så duktig. Jag har försummat denna sidan och ska jag vara helt ärlig så har den inte varit så högt prioriterad.
 
Det händer så mycket nu, jag är duktig, jag jobbar på som aldrig förr. Jag tar på mig uppgifter och jag lyckas i skolan. Mitt liv springer iväg och jag vet inte hur jag ska handskas med denna medgång. Allt känns på tok för bra nu. Jag är rädd att vakna en dag och landa på jorden igen, jag vill inte. Jag vill vara kvar i denna dröm, jag vill inte ta "jullov", jag vill bara stanna där allt flyter på. 
 
Dagarna går fort nu, jag ler, jag blommar och jag ritar hjärtan igen.
 
 

I couldn´t help but wonder.

 
 
 
 
Det kändes som att kliva in i någon annans Värld, som att jag trampade på någons tår, som att jag avbröt mitt i en diskussion. På morgonpromenaden sken ett av mina favoritställen upp, två gravljus sken ikapp och bröt upp dimman. Jag kunde inte låta bli att fundera. Vem har lagt dit dom? Varför just där och för vem? 
 
/S

När Universum stannar till.

 
Hösten är här, löven faller tunga på marken.
Dom sprider en härlig, guldig nyans, en värme.
Regnet sipprar försiktigt ifrån himlen,
ett stilla duggregn, en fuktvägg.
Det biter i kinderna av kylan och
en pust av vinden gör att jag ryser till.
Vattnet ligger spegelblankt bredvid mitt promenadstråk.
Naturen går in i sin vila, sin vintervila.
Snart ligger den nedbäddad i ett tjockt täcke.
Det verkar som att Universum stannat till en stund.
I din Värld är det nog så.
Men universum har bara stannat hos dig, bara för nu.
Som ett sätt att säga; ta dig tid, jag väntar på dig.
 
 
 
/Tänker på er. 
 
 
 

När Universum stannar till.

 
Hösten är här, löven faller tunga på marken.
Dom sprider en härlig, guldig nyans, en värme.
Regnet sipprar försiktigt ifrån himlen,
ett stilla duggregn, en fuktvägg.
Det biter i kinderna av kylan och
en pust av vinden gör att jag ryser till.
Vattnet ligger spegelblankt bredvid mitt promenadstråk.
Naturen går in i sin vila, sin vintervila.
Snart ligger den nedbäddad i ett tjockt täcke.
Det verkar som att Universum stannat till en stund.
I din Värld är det nog så.
Men universum har bara stannat hos dig, bara för nu.
Som ett sätt att säga; ta dig tid, jag väntar på dig.
 
 
 
/Tänker på er. 
 
 
 

vill och borde men kan inte.

 
Morgonstund. Imorgon är det fredag, en efterlängtad men ändå inte. Imorgon är det bara en vecka kvar tills allt ska vara klart. Jag vill ta sovmorgon imorgon, jag vill ligga kvar i sängen och stirra upp i taket. Jag vill se på serier och smyga ner till köket i morgonrock. Jag vill verkligen, jag vill jag vill jag vill.
 
Istället ska jag upp, iväg och ännu mer iväg. 
 
God natt. 
 
 

Just idag.

 
Det är så mycket som snurrar nu, insprirationen flödar men min kropp är tung.
Huvudet tar in och jag växer varje dag som går, jag arbetar med mig själv och vissa dagar gillar jag den jag kommit att bli och andra dagar längtar jag tillbaka. 
 
Nätterna är jobbigast nu, jag sover dåligt och snurrar runt i sängen. Väcks nästan varje natt ur en dröm om då, fast nu. Allt gammalt är som bortsuddat och jag ler igen, jag ler, skrattar och kramas. Jag springer med dig bredvid mig. Det kallas bearbetning och jag är på god väg. 
 
Idag är jag ledig och jag ska unna mig sånt som är bra för mig.
Alltså, inget koffein, inget nikotin och inte onödigt mycket socker.
Jag ska göra klart oavslutade projekt och jag ska träna.
 
Jag har målat en tavla, en tavla av längtan, längtat efter något som komma skall,
längtat efter det lilla men så otroligt stora. 
 
 
/S

Tidigare inlägg
RSS 2.0