Hon är kaxig den där, den nya som kommit in i hemmet. Hon tar för sig av allt vad livet har att erbjuda och det gäller även Mormors leksaker och ben (ja, även när de är i Mormors mun). Att ta in en valp i hemmet har varit och är otroligt lärorikt för mig, jag får se en helt ny sida av Mormor och mitt i allt blev hon en vuxen hund!

Som jag skrev igår började det med lite nyfikenhet som utvecklades till ignorans. Idag har det varit ren och skär uteslutning ifrån Mormors sida, "det man inte ser det finns inte". Valpen (som nu heter Inka) fjäskar, pussar och busar runt Mormor men når inte fram.

Allt går bra, faktiskt över förväntan. Jag tror att Mormor bara behöver ett par dagar att inse att Inka är här för att stanna, sen kommer även dessa två individer att hitta ett leksätt som passar dom.